Det gick!

Att body pumpa med stukad fot. Och faktiskt så hade instruktörskan exakt samma åkomma och samma bandage:)
Jag fick hoppa över lite utfall bara. Men my god vilken svettatack! Det är nästan så jag skäms över mitt svettande. Jag är ett freak. Men jag drack ialla fall 1 ½ liter under passet (svettades säkert 2).
Hemma i huset är det inte bättre. En plans atriumhus göra sig icke i tropisk hetta.
Gäster ikväll så, suck, pust och stön nu måste jag ställa mig vid spisen.
Ha en varm och trevlig kväll alla!

Ingen rast ingen ro

Sista jobbveckan innan efterlängtad semester, stressigt, ska göra färdigt en utställning om cement (tungt!) samt layouta en broschyr samt inte att förlömma mata och tvätta och gosa med en kattunge. Att dessutom blogga blir för mycket :(
Men träna det ska jag:
Måndag: danceaerobics
Onsdag: power step
lördag: body pump

Vardagsmotion - not my cup of tea

Man kunde tänka sig att jag, nu när jag är för ful och skadad för att träna klasser, skulle passa på att utöva så kallad vardagsmotion. Denna företeelse som hyllas i alla hälsotidningar med självaktning. "Se till att du rör på dig minst en timme varje dag, gå upp för trappor, promenera till jobbet istället för att åka bil, hoppa av en hållplats innan du egentligen ska av".
Jag har en bekännelse att göra: jag hatar vardagsmotion! Lika mycket som jag älskar att träna ett svettigt arobicdanspass lika mycket hatar jag att anstränga mig i vardagen.
Märkligt. Jga har verkligen aldrig varit en friluftsmänniska, till och med promenader, som alla tydligen älskar, tycker jag är urtrist. För att inte tala om saker som längdskidåkning eller helt enkelt kroppsarbete. Hu! (nu är ju inte längdskidåkning direkt någon vardagsmotion i Skåne, men ändå).
Jag avskyr när mitt arbete innebär någon kroppslig ansträngning, helst vill jag bara sitta vid datorn och jobba. Är jag en freak?