fredag

Vara vänner

I går var jag hos tandläkaren *inga hål*. Min tandläkare är inte bara tandläkare utan även min äldsta vän. Alltså hon är inte särskilt gammal, mer i sina bästa år, utan bara den vän jag känt längst. Hennes sköterska frågade "hur känner ni varandra då?". Då kom jag på att vi faktiskt känt varandra sedan vi var tre år gamla!. Vi växte upp på samma gata och har gått i samma klass sedan första klass och vi umgås fortfarande. Det är ganska fantastiskt. Men när jag tänker efter så är nästan alla mina vänner riktigt gamla vänner; en har jag gått i samma klass med sedan ettan, två sedan fyran, två sedan högstadiet, en sedan gymnasiet. Min yngsta vän har jag bara känt i åtta år. Vi är kollegor.
Jag har förstått att vi är ganska ovanliga som hållt kontakten så länge, men så har jag aldrig heller övergivit mina vänner när jag träffat killar/män. Något som många verkar göra, mannens vänner blir ens egna. Hos oss är det mer tvärtom.
Men en sak som är tråkigare är att det är så svårt att få nya vänner. Efter en viss ålder så är det nästan omöjligt. Därför är det så bra att blogga. Då får man bloggvänner :)

14 kommentarer:

Pixalexia sa...

Bloggvänner är bra å ha :)

Men gamla vänner är ovärderligt, kul att du lyckats ha så många kvar i din närhet! För visst är det som du skriver, att många "försvinner" när de träffar en partner och/eller skaffar barn...

Camilla sa...

Jäklar, det är inte illa! Tyvärr är det väl ofta så att man glider isär. Men nu har du ju en massa "nya" bloggvänner som grädde på moset :D

smultron sa...

Min väninna J och jag har hängt ihop sedan vi var sex år. Hon flyttade till Göteborg också.

Jag tycker snarare att det är som om man inte räknas längre när man bildar familj. Det finns många sätt att hålla kontakten på även när man inte hinner ses. Jag har varit den där som håller den sociala tråden vid liv men sen orkade jag inte längre. Man ser ganska snart vilka som är ens riktiga vänner då.

Petra sa...

pixalexia: Ja, det är ofta så och det är tråkigt. Man behöver ju inte träffas så ofta men hålla kontakten.

camilla: Ja, jag gillar mina bloggvänner :D

smultron: Det är ju ofta så om man har vänner som inte hunnit lika "långt" (ska inte missförstås). Jag är också absolut den som håller tråden vid liv (?!) och det är sant, får man aldrig initiativ tillbaka så tröttnar man snart. Så är det med vissa som då förpassas till kategorin "kompisar från förr" och som man har kontakt med via Facebook...

Kajsa sa...

Härligt med så gamla vänner, jag har inga kvar ända från min barndom.

Fast jag håller inte med om det där att det är svårt/nästan omöjligt att skaffa nya vänner efter en viss ålder. Det stämmer inte alls med min erfarenhet, det känns lite som en myt tycker jag. (Och då är jag ändå en blygis...)

Petra sa...

kajsa: Fast det är ingen myt för mig. För mig är det precis så :( Så jag är säkert en blygare blygis.

Var dags glimtarn sa...

Jag måste säga att jag har gamla egna vänner, maken likaså, gemensamma óch nya....

Jessika sa...

*räcker upp handen* Kram!

Petra sa...

vdg: Men då är det ju perfekt!

jessika: Kram!

Stumpan sa...

Jag är precis tvärt om:) Men jag håller med om bloggvännerna;)

Petra sa...

stumpan: Tvärtom, menar du att du bara har nya kompisar och inga gamla? Bloggvänner är bra att ha!

sara sa...

Jag har en hel del gamla vänner kvar, som jag känt sedan jag började skolan. Men jag har nog fler nya vänner. :)

David sa...

Jag har i princip inga vänner fårn barndomen kvar. Vilket inte direkt gör mig något. Jag tror att man i de allra flesta växer och går åt olika håll, men väldigt kul att du har kvar dina "gamlingar"! :D

Camilla sa...

Det känns verkligen lyxigt att ha så gamla vänner. Man känner varandra utan och innan. =)