tisdag

En film som stannar


Jag såg filmen Maggie vaknar på balkongen igår och oj, vad gripande den var. Hemsk, fin, intressant, originell, rolig och tragisk. Jag tyckte det var en av de bästa filmer jag sett på länge också utspelas den i min fula och älskade stad; Malmö, en av mina gamla lärare från Oxievångsskolan kunde skådas som SFI-lärartomte, underbart surrealistiskt.
Jag kan inte sluta tänka på filmen, jag till och med drömde om den på natten, en fortsättning liksom. Se den.

7 kommentarer:

Peace in mind sa...

Åh, jag hade tänkt men missade. Ska kolla upp om den går igen...

smultron sa...

Jag såg den motvilligt. Kände inte för det, men ångrade mig inte efteråt.

Petra sa...

pim: Det gör den säkert.

smultron: Jag har inte heller varit så sugen att se den innan, på bio eller så. Men jag fastnade.

cruella sa...

Jag såg den också. Men vet du, för mig var den inte ett dugg rolig. Hemsk, gripande och upprörande däremot.

Petra sa...

cruella: Inte komedirolig, men visst hade den roliga, lätt absurda inslag som när mannen från Hemvärnet var på SFI och visade en vevbar radio och pratade en massa goja, och när Maggie intervjuade de som spelade panflöjt utanför ICA, när de sjöng på kursen "Lär dig svenska med sång" för att nämna några exempel.

Akan-Kakan sa...

Attans att man missade den då! Jag måste ju bli lite Malmö-patriot nu.

Petra sa...

akan-kakan: Det var nog bäst, Malmö visade sig inte från sin bästa sida precis...