torsdag

Ruggig runda!

Idag när jag gav mig ut på min planerade intervallrunda så sprang jag mitt in i ett otäckt morddrama. Hela stadsdelens invånare stod och tittade vid avspärrningarna men jag sprang snabbt vidare. Rysligt.


Jag läste i Iform att det mest effektiva sättet att bli snabbare är att springa korta intervaller så jag tog dem på orden, vem vill inte bli snabbare (också orkar jag inte springa långa intervaller utan att falla ihop). Jag sprang sex snabba (nåja) intervaller på 30-45 sek och det skulle enligt tidningen (står det i bladet så är det sant) vara tillräckligt. Resten av rundan småjoggade jag. En sak jag undrar är att när man läser i diverse träningstidningar (jag läser väldigt mycket tidningar) så står det alltid att man ska springa ett tempo där man kan föra ett samtal och i de snabba partierna så ska man bara kunna uttala enstaviga ord. Men i mitt normala tempo kan jag absolut inte föra ett samtal! Betyder det att jag springer för snabbt...eller att jag har urkass kondition?

3 kommentarer:

Editor sa...

Fy för vad läskigt. Tråkigt. Och tråkigt också att folk är så nyfikna.
__

Är du back in business? :)
Jag kan absolut inte prata med nån när jag joggar normaltempo.

Petra sa...

Hej!
Vad kul att bli hälsad till via Diana :)
Jag blev lite bloggsugen igen och har kommit in i ett "träningsstim" samt börjat läsa träningsbloggar. Men det kommer nog att bli svårt för mig att hålla mig till ämnet...
Skönt att veta att inte du heller kan prata under normaljoggning :)

Erika sa...

Jag kan inte heller föra ett samtal när jag springer. Har aldrig fattat varför man ska kunna det. Min löparkompis brukar prata lite och jag humma och jahaja till svar. Hehe. När jag springer fort pratar jag inte! Har alltid fascinerats av spinninginstruktörer som lyckas prata genom hela passet utan att flåsa i mikrofånen...