Efter att ha beklagat mig över min dåliga kondition och ork när det gäller löpning så fick jag ettt värdefullt tips här på bloggen: "spring lite långsammare". Ett självklart tips kan man tycka men jag tyckte ju redan innan att jag var en riktig snigel. Men nu har jag faktiskt hittat en rytm där jag inte blir dödstrött och orkar springa på riktigt länge (om jag får säga det själv). Nu ska jag bara börja lägga in lite intervaller då och då så att jag sakta men säkert kan bli lite snabbare. Men det är inget som lockar. Jag lunkar på i mitt meditativa (!) tempo och trivs ett tag till.
På senaste tiden har jag börjat sakna mitt tidigare hästliv och börjat leta efter lämpliga medryttarhästar. Men det går trögt. Ingen som har en fin liten häst i närheten av Malmö som behöver en extra människa?
Resten av veckan ska jag förresten tillbringa här, ska hålla föredrag om sociala medier :S (det lät som en bra idé när jag tackade ja någon gång i våras.)
1 kommentar:
Ja, det kan nog ligga något i det. Kanske är det lätt att starta i ett för högt tempo när man är otränad? Själv promenerar jag, springa är helt enkelt inte min grej, men idag skämdes jag lite för det när jag såg ett pensionärspar komma joggande förbi mig, i reflexvästar och allt. Det gick inte jättefort, men de sprang baske mig hela tiden tills jag tappade dem ur sikte, utan att stanna och gå en enda gång. Imponerande tyckte jag. :)
Skicka en kommentar